Dödshot

Publicerat: 23 april, 2007 i Uncategorized

Det hade blivit dags att lämna Idaho Falls och fortsätta österut genom Utah, Wyoming och Nebraska. Utanför bilrutorna gled mäktiga, orangeröda berg och raukliknande formationer förbi. Sagolikt vackert. Landskapet påminde en del om Grand Canyon faktiskt.

Golem var arg på Aidan igen. Jag förstod aldrig hur de kunde ha så himla olika syn på resan som de hade. Golem trodde att det hela var en sorts promotionturné med syfte att ragga mer folk till nästa års PowerCon medan Aidan bara ville hänga med alla människor han inte haft tid att ägna tillräckligt mycket uppmärksamhet under den hektiska conventionen.

– Om Aidan inte promotar PowerCon kommer jag att döda honom med mina shorts! Jag har inte kört så här långt bara för att han ska få glida omkring och leva loppan. Jag upptäckte i morse att om jag rullar ihop shortsen så här till en rulle, så blir de till ett dödligt vapen. Whack whack whack! Jag slår dem ursinnigt omkring mig tills de blir alldeles röda! Så det är bäst för honom att han börjar promota NU.

Jag ville inte lägga mig i. Promotion eller inte, jag var nöjd. Men det märktes att Aidan och vår käre chaufför nu började gå varandra rejält på nerverna. När den ene gick iväg, t.ex. på toaletten tog den andre snabbt chansen att snacka skit. Det var prat om att Aidan luktade hundarsle i munnen, sa ordet ”like” så mycket att man blev galen, avbröt hela tiden och var allmänt ful och äcklig. Att Golem minsann var en pussy som skulle vara förlorad utan oss och hade grava kommunikationsproblem. Och så vidare.

Efter 15 timmar med begränsat vätskeintag, alltför få toabesök och iskallt drag från en bilruta som öppnades stup i kvarten hade min urinvägsinfektion förvärrats så mycket att jag till slut började grina. Många amerikaner verkar ha inställningen att man helt enkelt inte går till doktorn förrän man är döende. Man lider hellre än betalar dyra pengar för ett läkarbesök. Det var väldigt svårt att övertala dem att ta mig till en mottagning. När en hel tre och en halvlitersdunk med koncentrerad tranbärsjuice druckits upp och det ändå inte hjälpte fixade de tranbärstabletter från hälsokostbutiken istället. De tyckte också att vi skulle kolla upp om det inte fanns några ”free clinics” i närheten. I vissa städer finns gratis kliniker som kommit till genom donationer, men jag skulle inte tro att turister är välkomna till dessa.

Denna natt sov vi hos Pademelon från ThaBounzes message board. Vi var sjukt trötta. Golem presenterade sig knappt utan gick bara rakt in i huset och frågade med ynklig men spöklik röst:

– Where is the bed? I want to hug it!

Först såg landskapet ut så här:

Berg i Utah

Nånstans i Utah skulle jag gissa.

Sen blev det mer så här:

Berg i Colorado eller Wyoming

Tror denna bild är tagen någonstans i Wyoming. Ungefär så här gick tankarna i mitt huvud: ”Fy fan vad vackert det är! Åh helvete vad ont jag har! Men fan vad det är vackert!”

Annonser
kommentarer
  1. Ellis skriver:

    Vilka barnsliga killar,, men fantastiska bilder!

  2. Dolly_Lee skriver:

    Fyfan va hemskt det måste ha varit å lyussna på dom när dom tjafsa medans du hade sjukt ont 😦 usch.. stackarn..!grymt fina bilder du tog =)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s