Nördarnas riksförbund

Publicerat: 5 maj, 2007 i Uncategorized

Så kom det sig att jag fick vara med när tvspelsklubben på Charlottesvilles college hade speldag. Trots att Aidan aldrig gått på det colleget brukar han låna ut spel, konsoller och projektorer samt hjälpa till om det uppstår tekniska problem. Det är dessutom ett ypperligt tillfälle för honom att göra lite reklam för PowerCon.

Speldagen var redan i full gång när vi anlände till det stora åhörarrum där tvspelsklubben befann sig. Där var säkert ett 40-tal människor, alla såg ungefär likadana ut. Rufsigt hår, alltför stora glasögon, säckiga t-shirtar med tvspelstryck och blå, illasittande jeans. Kort sagt exakt som den fördomsfulla föreställning man har av nördar. Det luktade djurpark och mullrade från karategubbarna, gitarrerna och bilarna i de olika spelen så att man nästan fick ont i öronen. På ett bord intill väggen låg öppna påsar med kringlor och chips och Red Bull delades ut gratis. Jag log så att ansiktet nästan gick av på mitten. Det är så roligt att se folk som typ aldrig har sett sig i spegeln och som inte skäms ett dugg över att de är helt fixerade vid spel. Det enda som räknas är att ha jävligt kul och träffa likasinnade. Jag kan inte direkt säga att jag identifierar mig med den livsstilen men jag tycker det är charmigt och ja, det är liksom livsbejakande om jag får använda ett så starkt uttryck. Bara en sån sak som att få träffa en kvinnlig PacMan-virtuos är exotiskt på något underligt vis.

Det syntes nog lång väg att jag var en outsider där jag stod i röd punkkjol och boots, sminkad och med tre nitarmband på höger arm. Jag fick massor av blickar från unga pojkar och en av dem kom fram till mig. Han var väldigt flörtig och frågade om jag var bra på Guitar Hero. Mjoo, ganska bra var jag väl men inte ”nörd-bra”. Några minuter senare hade han lyckats övertala mig att vara med i en Guitar Hero 2-turnering, men jag åkte förstås ut i första omgången.

Flera av deltagarna på speldagen nickade igenkännande när vi nämnde att jag var med i Play Check. Det var ganska häftigt eftersom de här människorna bara är allmänna spelfantaster, de har inte just musiken som specialintresse.

När tillställningen var över tog Aidan tre stora lådor med spelprylar och staplade dem på varandra. Jag kunde inte ens rubba dem, men han bara lyfte dem som ingenting, fick upp dem på axeln och bar iväg dem till en polares bil. Kom inte och säg att tvspel är fysiskt försummande!

studentaffisch

På insidan av tjejtoan satt denna sexualupplysningsaffisch med ett sorts test. För att kunna läsa vad det står, klicka här för förstoring. Kolla om du också har blivit en full kondomguru! Hahaha.

 


Annonser
kommentarer
  1. Road-Kill skriver:

    Tack för att du förmedlar en del av en värld som jag vet många är i …men jag är helt nollad på:-)

  2. Donna Lee skriver:

    Jag älskar din blogg! Du skriver så levande om allting och jag är så grymt avundsjuk som inte vågar mig på att göra samma sak som du.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s