Flickan från underjorden

Publicerat: 19 mars, 2008 i Uncategorized

Vad var det för mystisk tjej som ville träffa mig? Någon som bodde längst ner i PowerConHouse, i källarvåningen bortanför förrådet med alla monitorerna, mitt emot tvättmaskinen i rummet som alltid var stängt. Utanför stod en gammal använd salladsskål med två japanska ätpinnar i. Jag knackade försiktigt på dörren och en svag röst gav mig tillstånd att stiga in.

Det var inget speciellt med rummet men ändå kändes det som att stiga in i en oas. Här var välstädat och mysigt, atmosfären kändes direkt vänlig och redan i de mörkbruna träväggarna satt en sorts trevnad som tycktes ha sugit sig fast. I hörnet av en stor dubbelsäng satt en flicka iförd endast nattlinne. Svart hår som aldrig tycktes ta slut slingrade sig från hennes hjässa och ner för sängen, hon hade en hy som såg nästan genomskinlig ut och stora, rädda kattögon tittade på mig med underlägsen blick. Det var en spröd liten varelse, tilltufsad men vacker som bara den. På väggarna hängde bilder med varierande motiv – förvridna kroppar i science fictionmiljö huller om buller med mangateckningar. Alla dessa hade Katie gjort, fick jag veta. Det var även hon som gjort badgen till detta års PowerCon. Dessa bilder hade hon dock varken fått credit eller något som helst tack för. Aidan hade tagit upp alla som gjort något för conventionen till podiet under öppningsceremonin och bett publiken om en applåd för var och en av dem. Alla utom henne.

Katies högsta önskan var att bli konstnär på heltid, att folk skulle förstå hennes verk. Men vägen dit var ännu lång eftersom hon själv inte lärt sig att stå för sin konst. Hennes självförtroende var kört i botten efter ett 18-årigt liv fullt av smärta. Med en sträng och kuvande marinsoldat till far och en mamma som dejtat en pedofil hade hon inte haft någon lätt uppväxt. Efter att ha skurit upp båda underarmarna med rakblad hade hon hamnat på mentalsjukhus där hon fått medicin som gjort att hon inte kunde andas. Fortfarande kunde hon minnas paniken. Hon ryckte till när hon pratade om det. Sedan hade hennes terapeut utnyttjat henne sexuellt.

– Är du hungrig? Vill du ha ett äpple?

Jag hajade till vid det plötsliga ämnesbytet men tog tacksamt emot frukten och hon fortsatte sin berättelse. Nu skulle hon bygga upp sin självkänsla för att kunna stå upp för sig själv. Ett bra sätt som hittills funkat var att leka sadomasochistiska lekar där hon var dominatrix och Reeve var hennes slav. Det handlade mer om vardagsliv än sängkammaraktiviteter. Att iklädd stiltypisk outfit tvinga honom att utföra olika uppgifter hade långsamt gjort henne lite tuffare.

Men PowerConHouse var inte rätt plats för att utvecklas. Händelser som den när Golem kissat ner hela väggarna i ett av badrummen och försökt teabagga henne när hon legat i soffan och myst med Våfflan hade gjort henne nervös. Ett tag hade Aidan verkat vara den normalaste i hela huset så hon hade tytt sig till honom. Men då hon upptäckt att han bara satt och stirrade in i sin datorskärm, mest dög till att dra pubertala skämt, så gott som aldrig vare sig tvättade sina kläder eller borstade tänderna hade hon blivit äcklad också av honom och dragit sig undan. Dessutom var hon orolig för att folk skulle höra hennes och Reeves lek med piskorna. Man var inte trygg här, det fanns inget utrymme för privatliv. Hon behövde komma därifrån.

Där hade vi något gemensamt.

Annonser
kommentarer
  1. Hannah skriver:

    Hoppas att hon lyckades ta sig därifrån.

    • nintendotjejen skriver:

      Inte än, tyvärr. 😦 Fast hon bor inte där jämt utan hon kan bo hos sin mamma också om hon vill. Himla synd om den här tjejen är det. Hoppas det löser sig för henne.

  2. Fiendishrabbit skriver:

    Dagens tankar i Bulletpoint stil:1. Piskor och latex/läder. Inte riktigt kumbaya =P2. Snacka om fucked up barndom. Bland de värsta jag hört talas om.3. Vem är våfflan?4. Just typiskt. Det är alltid personen som behöver mest uppmuntran som inte får den.Go Aidan, ditt svin.

    • nintendotjejen skriver:

      1. Okdå, kumbaya kommer sen. 😉 Eller mer ”kumbaya-slurp-smask”!2. Hon *kan* ju vara semi-mytoman också, man vet aldrig. Men med tanke på hur hon betedde sig var det tydligt att hon hade stora problem. Hon var inte den som törstade efter uppmärksamhet direkt.3. Våfflan bor i närheten, har jobbat med PowerCon i alla år. Skrev om honom här: http://blogg.aftonbla… Världens gulligaste lilla hippie och faktiskt född i Sverige.4. Japp. Han tror han kommer undan med sånt där men det är hans vänner som brinner för olika saker och jobbar gratis som ÄR festivalen.

  3. nintendotjejen skriver:

    Whoaaa! Gissa vad som just hände, tror knappt det är sant. Fick ett meddelande från Våfflan på Facebook om att han ska komma till Sverige i maj och vill bli runtvisad i Stockholm av mig. När man talar om trollen… Skojar ni jag ska blogga om det?

  4. A-Linda skriver:

    Glad Påsk, Nintendotjejen! Jättebra att du ska kolla extra på äggkartongen!!! Ska hälsa mina höns det. Då blir de glada 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s