Dreglande killar

Publicerat: 26 mars, 2008 i Uncategorized

Dagens frukost: En kaka.

Radioprataren hade dedicerat en hel show åt PowerCon och den mesta tiden ägnade han åt att berätta om vårt jacuzziparty medan en tjatig liten tv-spelslåt spelades i bakgrunden.

Jag lämnade Aidan där han satt klistrad framför trackerprogrammet och någon chiptuneversion av Rastan. Då träffade jag på Reeve igen.

– Katie’s got some food for you!

Han nästan viskade. Det här var ingenting vem som helst var inbjuden till. Denna inbjudan var reserverad för en utsvulten, övergiven svensk tjej. Jag blev eld och lågor. Då jag gick ner för trappan till Rummet Som Alltid Var Stängt kände jag att jag var vimmelkantig av hunger. Jag hade tidigare noterat hur självisk och oartig man kan bli när man är riktigt hungrig. Fokuserad på en enda sak. Jag hälsade snabbt på Katie och tittade mig ofrivilligt omkring. Var någonstans var maten? Hon satte ett couscouspaket i min hand. Det var tydligen det som var min middag. Jag propsade på att vi skulle gå upp till köket och tillaga den direkt. Reeve sa att även han kände för att laga lite mat. Han gjorde potatis med persilja och dreglade faktiskt också, fast jag tror att det hamnade bredvid grytan. Annars kunde man kört världens äldsta skämt om ”the special ingredient”. Hur som helst var det hans uppfattning om en måltid. Jag hade aldrig tidigare ätit potatis ihop med couscous men ack så tacksam jag ändå var för denna kolhydratschock.

Annonser
kommentarer
  1. Fiendishrabbit skriver:

    Jag trodde aldrig att det skulle finnas en korridor/duplex/whatever där man kan räkna Pasta+Ketchup som ”bättre än standard”.Vad stoppade dig från att bara säga ”Hejdå, jag sticker till affären” och bygga upp ett hemligt lager med mat (kanske tillsammans med Reeve och Katie)?Om nödvändigt så kunde du ha gjort ett spjut av ett kvastskaft och en vikt konservburk för att försvara ditt lager =D

    • nintendotjejen skriver:

      Jag trodde inte heller att ställen som PowerConHouse existerade i verkligheten. ;)Det som stoppade mig var att ingen hade bil (vilket behövdes för att ta sig till affären) och de som hade det kom hem från jobbet så sent att affären stängt. Dessutom fick man inte ha något i fred i den gemensamma kylen. Hos Reeve och Katie kunde man oftast bara knacka på efter kl. 1 på natten.Kvastskaft och konservburk – en idé till ett nytt tv-spel kanske? Hahahaha!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s