Fattiglappar och flumskallar

Publicerat: 27 mars, 2008 i Uncategorized

Idag skjutsade Chip och hans fru mig och Aidan till Wendy’s – hamburgerkedjan med en rippad Pippi Långstrump som symbol. Jag gillade Chips fru med en gång. 20 år, rosa kläder och tofsar i håret, hade en mamma som bara var 16 år äldre och så världens bredaste sydstatsdialekt. Det var så illa att hon till och med sa ”mell” istället för ”mail”. Countrymusiken ljöd som vanligt genom högtalarna och hon tycktes gilla det. För det blev hon retad av Chip såklart men hon bet ifrån som en ettrig liten knähund:

– Well, excuuuuse mey for having grouwn up in the souuth!

Som sagt, cool tjej.

Eftersom Food Lion inte tillät Aidan att ha avbrutna sandaler på jobbet var vi tvungna att åka och handla ett par nya skor åt honom. Hans krav var att de inte fick kosta mer än 25 dollar och inte fick vara ”shiny”. Det var nog tur att han inte provade alltför fina skor med tanke på att hälen på strumpan nyligen blodats ner av en självspricka i foten.

Efter skoaffärsbesöket tog vi en tur hem till Chip. Egentligen tror jag redan att ni vet vad jag kommer att skriva nu… Ja, det var stökigt. Mycket stökigt. Det här börjar bli tjatigt. Men ändå. Vardagsrummet var verkligen ingen plats för gäster. De enda två sofforna i rummet var fulla med lådor. Utanpå persiennen hade han tejpat fast en utvecklad kartong som täckte halva fönstret. Och varför var han tvungen att ha hundra nätverksprylar och tre gamla monitorer på golvet? Jag ville fotografera men kände att det skulle vara alltför oartigt. Till min glädje kom en hund nedspringande från våningen ovanför och då fick jag äntligen en bra ursäkt att knäppa ett par bilder.

När vi skulle sätta oss i Chips van för att åka tillbaka till PowerConHouse upptäckte vi att ena dörren stått vidöppen hela dagen.

– Tur att inte nycklarna satt i bilen! skrattade Chip flummigt.

Men det gjorde de. Vid ett sådant här tillfälle skulle min morbror ha sagt: ”Vicken lirare!” och skrockat nöjt. Jag kände att jag saknade honom. Att jag saknade alla normala människor där hemma. Hur översatte man ”vilken lirare” till engelska? Bara en sån sak.

Chips stökiga rum
Tack snälla hund!

Homestaging?
Välkommen till Chips enkla boning… Jag gillar kartongen på persiennen – ett kreativt tips till någon homestagingkonsult där ute kanske?

Annonser
kommentarer
  1. Shyguy skriver:

    Verkar som att Chip har en ”praktisk” syn på inredningskonsten precis som jag. Fast han är bättre på det. Jag började nyss läsa bloggarna, och du har effektivt avskräckt mig från att vilja åka på Powercon något år, grattis! Skrämmande men underhållande läsning.

    • nintendotjejen skriver:

      Hahaha, pixplz! Är du gift eller sambo? Skillnad om man måste ta hänsyn till någon annan också.Ja, en sak du kan räkna med när det gäller den här bloggen är att jag alltid kommer att vara brutalt ärlig. Händer det något knäppt kommer jag glatt att rapportera om det. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s